Kl. 07:00-08:50 Frukost.
Kl. 09:00 Stadsvandring längs forsarna i centrala Tammerfors där stans industrier kom att anläggas. När vi vandrar på Tavastbron ser vi stadens mest berömda konstverk, de fyra stora bronsfigurerna som skapades av den berömde skulptören Wäinö Aaltonen till stadens 150-årsjubileum 1929. Kvinnogestalten symboliserar Suomijungfrun och de tre massiva mansfigurerna de mytiska birkarlarna, finsktalande medeltida handelsmän som handlade med samernas skinn och pälsar och även hade kungens uppdrag att uppbära skatt av samerna på bägge sidorna av Bottenviken.
Förmiddagskaffe intar vi på egen hand i Tammerfors saluhall. Den vackra saluhallen i jugensstil är sedan invigningen 1901 Nordens största och är en av få som fortfarande domineras av matstånd även och här finns flera kaféer och matställen.
En av Wäino Aaltonens tre bronsskulpturer föreställande birkarlar på Tavastbron och interiör från Tammerfors saluhall. Foto: Visit Tampere.
Vi fortsätter till paradgatan Hämeenpuisto (Västra Esplanadgatan) där vi möter stadens dramatiska politiska historia i form av monument och symbolbyggnader. I Tammerfors avgjordes det finska inbördeskriget, då de vita trupperna vann en stor seger över de röda i mars-april 1918. För att högtidlighålla minnet av segern lät staden här uppföra ett frihetsmonument i form av en atletisk naken krigare som höjer sitt svärd i en segergest. Monumentet placerades snett framför de rödas viktigaste byggnad, Folkets hus. Segermonumentet formgavs av skulptören Viktor Jansson, Tove Janssons far. Efter Finlands förlust mot Sovjetunionen under andra världskriget pressade den sovjetiska ambassaden igenom att ett Leninmuseum skulle inrättas i Folkets hus för att ihågkomma Lenins och Stalins första möte som skedde i Tammerfors 1905.
Ett stenkast från Folkets hus ligger stadsbiblioteket Metso (invigt 1986) som är ritat av berömda arkitektparet Reima och Raili Pietilä som 20 år tidigare färdigställt den lika nyskapande Kalevakyrkan i Tammerfors. Biblitoeket är sett uppifrån inspirerat av formen av en tjäder. Stadsvandringen är drygt en timme lång. Känner man att det kan bli lite för lång vandring kan man välja att åka med bussen som kommer hämta upp gruppen vid stadsbiblioteket.
Foto från 1921 då Viktor Janssons firhetsstaty avtäcks. Till höger Metsobiblioteket sett ovanifrån likt formen av en tjäder.
Med buss fortsätter vi till Sara Hildéns konstmuseum, inrymt i en modernistisk byggnad ritad av Pekka Ilveskoski och vackert beläget med utsikt över sjön Näsijärvi. Museet är ett av Finlands främsta samtidskonstscener och rymmer en omfattande samling som grundades av konstmecenaten Sara Hildén. Här ser vi vårens utställning med den finländska konstnären Marianna Uutinen. Uutinen föddes 1961 i Pieksämäki och studerade 1980–1985 vid Konstakademins skola och 1991–1992 vid L'Institut des hautes études en arts plastiques i Paris. Uutinen kännetecknas av sina färgstarka, abstrakta målningar med tjocka lager av akrylfärg som veckas och draperas till nästan skulpturala ytor. Kropp, sexualitet, konsumtionskultur och kosmiska associationer är återkommande teman. Hennes verk har flitigt ställts ut på den internationella konstscenen och finns representerade i flera framstående museisamlingar, bland annat Moderna Museet, Kiasma och Louisiana. Uutinen representerade Finland vid Venedigbiennalen 1997, fick Finlandspriset 2006 och var professor i måleri vid Bildkonstakademin i Helsingfors 2004–2008.
Vi intar lunch på Tampella i centrala Tammerfors innan vi fortsätter till Kalevakyrkan, ett av den finska modernismens viktigaste verk. Den strama och högresta kyrkan uppfördes i mitten av 1960-talet efter ritningar av Reima och Raili Pietilä. Den enkla gröna altarduken formgavs av Vuokko Nurmesniemi, Marimekkos legendariska formgivare. Både exteriört och i den sakrala och avskalade inredningen påminner kyrkan om Le Corbusiers berömda kapell Notre Dame du Haut i Ronchamp.
Kalevakyrkan. Foto: Visit Tampere.
Vi avslutar vår stadstur med besök i den vackra domkyrkan ritad i nationalromantisk stil av arkitekten Lars Sonck. I kyrkan uppförd i grå granit ser vi Hugo Simbergs berömda freskomålningar från början av 1900-talet. Simbergs målningar bildar ett unikt allkonstverk inom finsk kyrkokonst inspirerat av den italienska renässansens väggmålningar. Vid invigningen riktades hård kritik mot Simberg för de tolv nakna pojkar som bär en rosenkrans (livets krans med törnen och blommor) på läktarnas framsida. Mittvalvet pryds av paradisormen som biter i ett stort äpple. Ena läktartaket täcks av ryggmönstret från en korsspindel symboliserande mikro- och makrokosmos medan spindelnätet anspelar på livets gång och på glömskan. Idag är kyrkan en av de platser i Finland som lockar flest utländska besökare.
Foto på Hugo Simberg som arbetar med fresken Dödens trädgård i Tammerfors domkyrka (fd. Johanneskyrkan) 1906. Till höger detalj av Simbergs freskmålning i kyrkan.
På kvällen blir det middag på egen hand i Tammerfors.
.png)
.jpg)
